Jag är dålig, men det är ok

Idag sa Adam att min dikt från 2004 om alkisen (som egentligen är ett dagboksinlägg) var opretentiös och bra. Det är typiskt. Jag försökte vara superdupersvår på den tiden, och det enda som folk gillade var alla fjantiga inlägg som jag själv struntade i. De fjantiga texterna var min ventil för att skriva av mig utan att bry mig om kvaliteten. Det är så det är med livet. Man försöker göra något bra, och det blir något helt annat. Men oftast duger det också. En gång sa någon att man måste våga vara dålig. Jag minns inte vem som sa det. Men det är skitsvårt att vara dålig.

Idag såg jag också en bra koreansk film. Se den du också så har vi något gemensamt: I’m a Cyborg, But That’s OK. Den är som en Amelie på ett mentalsjukhus. Den handlar om en tjej som tror att hon är en robot och försöker förstå orsaken till att hon skapats. Hon träffar en kille som är en tjuv. Han älskar att stjäla veckodagar, sinnestillstånd och robotflickor.

i am a cyborg

Annonser